anjadreier

Jag satt och läste på min kompis blogg (pennnii.blogg.se) och det slog mig hur fruktansvärt fåniga vi är! Hur kommer det sig att det är så svårt att säga vad vi vill ha (snackar kärlek här nu)? Tänk hur många det finns där ute som tycker om varandra men som inte blir tillsammans för att ingen "vågar" ta initiativ! Som tänker "jag vill inte vara för på" eller "han/hon tycker inte om mig, skit samma"! Jag blir så irriterad! Säg vad ni vill! Jag vill inte framstå mig själv som någon Gud när det kommer till sådana här saker, utan jag tror att vi alla lider av  nej-jag-vågar-inte- syndromet. Men är det så svårt att ta det man vill ha?! Okej, man kan bli dissad, men vaddå då? Är det inte bättre att bli dissad från första början, så man kan gå vidare sen? Istället för att kära ner sig totalt och låta allt rinna ut i sanden? Det tycker ja i alla fall! Så till er som inte vågar ta initiativ, typ mrs X (du vet vem du är),: man kan inte förlora något man inte har! Så snälla, chansa!!